Kram och tack!

Nu är jag så där löjligt stolt igen. Det är en av döttrarna som på egen hand sytt. 

Det var en fröken som skulle sluta. Då går världen liksom nästan under om man är 7-8 år. Då kom dottern på att hon skulle sy en kudde till fröken. Hon var ute i god tid och började med att rita ett hjärta. Bilden förde jag över till tyg och så sydde hon för hand på kvällarna. När bilden var klar fick hon använda symaskin för att få till en kudde. På baksidan finns kardborrknäppning så man enkelt kan få i och ur innerkudden. 

 

  

Tillsammans med kudden lämnade dottern också ett brev där hon beskrev hur hon sytt kudden. Fröken packade upp kudden och läste brevet, tårarna var nära hos fröken och dottern kunde inte sluta le.

Det är roligt att ha sykompisar därhemma! Idag är det måndag så då länkar jag till 
Eva -Bambi syr.