8 augusti 2011

Hundtröja och namnbyxor

Många är det som redan dragit händerna över tyghögarna i expedithyllan inne i min syateljé. Först att lyckas få igenom en beställning var minsta flickan. Efter ett rätt långt syuppehåll var jag lite förvirrad över vad jag ville sy. Efter lite funderingar bestämde jag mig för att jag skulle sy något till mig själv. Fast då kom Noomi och bestämde att hon behövde en ny tröja. Hon behövde en rosa med helikoptrar tyckte hon. Den gamla har vi gett bort eftersom den blev för liten.

Just nu finns inga rosa helikoptrar hemma. Faktum är att just det tyget (rosa med röda fordon) är slutsålt. Mungiporna åkte ner men sedan hittade Noomi ett annat rosa tyg som skulle bli hennes nya tröja.
Det hade ju varit snyggt med orange eller lila muddar men det fanns inte hemma i tillräcklig mängd och tröjan skulle ju bli klar omedelbart så det fick bli marinblå muddar.


Jag lovade nog tröjan innan jag tänkte. Det finns massor av tröjor i flickans lådor. Jag borde sytt mjukisbyxor istället. De har nämligen blivit för korta eller gått sönder på löpande band den senaste tiden. Tur att hundtyget legat länge och en tröja mer eller mindre borde väl inte spela någon roll?


Halvvägs in i tröjan råkade jag titta på tyghyllan och se ett marinfärgat sweatshirttyg. Jag kunde inte hålla mig utan sydde ett par byxor i farten.
För att liva upp byxorna litegrann broderade jag Noomi på byxbenet. Jag behövde ju ändå kolla att broderienheten fungerade efter sypausen (Ha, ha, vem tror på det?) 
M:et är brett och I:et är smalt i de flesta typsnitt. Det kan se lite roligt ut när man skriver NOOMI lodrätt men jag tycker det fungerade bra med comic sans. Jag valde orange färg på tråden. Det syns bra och matchar dessutom nya hundtröjan bra. Muddarna fick bli marinblå så fungerar byxorna till de flesta tröjorna i lådan (dessutom var ju den orangefärgade mudden fortfarande slut i hyllan).

Hundtyget kommer från stoff och stil. Sweatshirttyget från tyglagret här hemma (där det legat så länge att jag inte minns varifrån det kommer) Till slut bjuder jag på en livebild av de nya kläderna.
Rebecka

1 kommentar:

  1. vilken tur Noomi har dej som kan sy...
    vilke glädje varje gång man har en önskan och mamma kan fixa så fina saker...Jättefint syrum du fått..

    SvaraRadera